– Stig, Du flyttade till Blackensvägen 1937, vi 60 år senare, speciellt för mina barn framstår detta som obegripligt. Hur såg det ut när du kom?

– Mina föräldrar, Gustav “Georg” och Terese Gustafsson, byggde 1937 fastigheten Blackensv 53, som fortfarande står kvar, dock förändrad. Jag själv var 12 år då vi flyttade från Folkungagatan ut till Långbro. När vi kom fanns inte kommunalt vatten och avlopp allmänt framdraget, husen som fanns hade oftast egen brunn grävd eller också fick man gå till Johan Skyttes väg och hämta vatten vid pump där (Skytteplatsen, korsningen Sjättenovembervägen, Johan Skyttes väg). Gatan fick dock kommunalt avlopp året efter, år 1938. Pappa byggde huset på en tomt mellan de befintliga husen Blackensvägen 51 respektive 55. Jag kommer ihåg att min far var bekymrad över priset på en krona kvadratmetern.

I Blackensvägen 55, som låg där nuvarande Blackensvägen 55A ligger, bodde droskchauffören Karlsson. Droskchauffören var en gemytlig man med stort hjärta som regelmässigt ställde ut varsin nubbe till sopåkarna till vederkvickelse i den tidiga morgonstunden. Nubbarna var alltid tömda.

Du har några bilder, vill du kommentera (anm: klicka på bilderna för förstoring)?

– Den första bilden, förmodligen från slutet av 40-talet, visar Pappa (till vänster) och grannen Lämber i 48:an stående på gårdsplanen. Det är grannhuset, 55:an vi ser på bilden. De vedtravar vi kan skymta var mycket vanliga och kunde vara mycket långa. De andra bilderna är från byggnationen av min morbrors, Valter Johanssons hus på Giggvägen 26. Giggväggen byggdes visserligen senare än vårt hus, bilderna är dock representativa även för vårt hus såtillvida att de visar hur husen ofta byggdes på den tiden.  Man samlades då ofta släkt,vänner och bekanta, och hjälpte till efter bästa förmåga.

– Stig, från nedanstående flygbild från 1932 över Älvsjö kan man konstatera att det var betydligt fler barrträd längs denna del av Blackensvägen jämfört med idag. Man ser Blackensvägen utgå från fastigheten “Robertsberg” (anm: utförligt beskriven i annan intervju) och sedan övergå i ett skogsparti där endast taken på fastigheterna “Skyggeberg” (Blackensvägen 49) respektive “Skogsborg” (Blackensvägen 51) skymtar.

– Jag tänkte inte så mycket på det då. De flesta eldade med ved så barrträd och vedtravar var naturliga.  Ett starkare barnaminne var istället att det område där nuvarande Älvsjövägen går ännu i slutet av 30-talet var mycket vattensjukt. Vi kunde åka flotte vissa perioder av året långt ner mot Älvsjö centrum. Någon gång före 1940 gjordes dock en stor dränering. Man lade då ned rör som var så grova att vi barn kunde springa omkring i dem, gå ner på ett ställe och komma upp på ett annat.

– I samband med krigsutbrottet 1939 fick du jobb, berätta!.

– I början av Blackensvägen, mitt emot Robertsberg, låg Finqvists verkstäder. Det var Gustav Finqvist som hade återvänt från USA och startat tillverkning av snäckväxlar och kuggväxlar. Jag gick dit och frågade efter jobb  (morbror Valter jobbade för övrigt där en tid också) och jobbade sedan där ca 10 år. Under kriget gick verksamheten lysande, vi var som mest mer än 60 anställda. Gustav hade fyra barn, Clifford, Gloria, Herbert, samt Florence. Dessa övertog senare företaget som hade verksamhet in på 60-talet.

-Jag har förstått att det fanns mer butiker och småföretag ute i kvarteren…

– Där nuvarande Vi-butiken ligger, i dåvarande Robertsberg, var Morins som sålde livsmedel, inhyst. Jag har förstått att Åke Andersson som bodde i det huset kommer att beröra dem samt den verksamhet de bedrev själva. Min mor arbetade under en period på Anna-Lisa Kronlövs korvbrödsbageri som låg i källarplanet i hyreshusen i kvarteret bortanför “Vi-butikskvarteret”. Längre upp längs Blackensvägen låg Grääs affär, Blackensvägen 36. Butiken sålde livsmedel under 30- och 40-talen. Vi hade även ambulerande handlare. Ossian Nilsson var fiskhandlare och gick först med fiskkärra längs Blackensvägen. Ossian skaffade senare fiskbil. Mellan Grääs affär och Morins låg även Tomassons lagerbod som var diversehandel.

– Du byggde själv senare hus, närmare bestämt 1958, diagonalt tvärs över gatan sett från föräldrahemmet.   Vad hade hunnit ändras under tiden sedan dina föräldrar byggde?

– En hel del. När vi flyttade in slutade Blackensvägen strax efter där nuvarande Korngränd ligger i Linboda (Blackensvägen 62). Då småstugorna började byggas 1944 förlängdes Blackensvägen och fick sin nuvarande sträckning. Även Korngränd tllkom då samt Tröskverksvägen och övriga tvärgator. Efter att ha bott annorstädes 10 år återvände jag 1958. Tomten vi byggde på utgjorde en avstyckning från Blackensvägen 50.

– Du har även hunnit med att avverka en 30-årig lärarkarriär, bl a på Johan Skytteskolan, lärare i Matematik, Fysik och Teknik.

– Jag jobbade de fem sista åren före pension på Johan Skytteskolan som för övrigt då fortfarande hette Långbrodals nya skola. Dessförinnan jobbade jag på Hagsätra gymnasium, var faktiskt med under den skolans hela period som skola. Skolan lades ned efter sviktande elevunderlag.

– Stig, å föreningens vägnar för jag tacka för de distinkta uppgifterna.

– Tack själv.