Långbro Villaförenings upptagningsområde utgörs av stadsdelen Långbro i Brännkyrka församling, dvs. den del av Älvsjö stadsdelsområde i södra Stockholm som begränsas av Älvsjövägen, Sjättenovembervägen, Långsjövägen, Vantörsvägen och Mickelbergsvägen. Området omfattar drygt 1425 villor och småhus, men också några hyreshus och andra byggnader, skolor, daghem, äldreboende, affärslokaler mm. Notera att Älvsjö dels är en stadsdel som gränsar till Långbro och dels ett stadsdelsområde som innefattar stadsdelarna Herrängen, Långbro, Långsjö, Älvsjö, Solberga, Örby Slott och Liseberg.Stadsdelsområdet har egen stadsdelsförvaltning (f.n. den minsta i Stockholms kommun). Stadsdelen Älvsjö etablerades 1926.

Långbro har fått sitt namn efter Långbro Gård, som redan på 1500-talet omnämns som säteri, dvs en skattebefriad, adlig gård. Namnet Långbro är belagt åtminstone från 1477 och syftar på den långa kavelbro, som fanns utlagd som en del av Stockholms utfart söderut, Göta Landsväg. Gården eldhärjades omkring 1680, men återuppbyggdes och nuvarande mangårdsbyggnad tros därför härröra från början av 1700-talet, medan flygeln anses vara äldre. (Klickbara bilder)

Alla gårdens ekonomibyggnader är naturligtvis nu borta. Långbro Gårds ägor omfattade mark från prästgården i Solberga ända ner till Långsjön och Fullersta.

Långsjö såldes till bröderna Ditzinger 1881 och Herrängen 1901 till J.E.Lignell. Området Långbrodal började etableras som villasamhälle redan 1899 och Linboda uppstod från 1908. Den största affären var naturligtvis då han 1902 sålde markområdet för Långbro sjukhus till Stockholms Stad.

Områdena Linboda, Långbrodal och Långsjö utgjorde egna villasamhällen under de första decennierna på 1900-talet. 1913 inkorporeras hela Brännkyrka församling med Stockholms Stad och stadsdelsgränserna förändras så småningom. Redan 1915 inkorporerades Linboda med Långbro. Långbrodal integrerades först 1940.

Brännkyrka församling delades upp 1957, varvid bl.a. Hägerstens och Vantörs församlingar tillkom. Fortfarande på 30-talet var området relativt glest bebyggt, se avsnitt ur terrängkarta från 1937 nedan.

I mitten av 1940-talet sker nästa kraftiga tillväxt i området, då staden genom småstugebyrån (SMÅA) börjar exploatera kvarvarande markområden. Den första småstugan byggdes 1943 och fram till slutet av 40-talet byggdes 878 st småstugor området. Stugorna uppfördes som självbyggeri med fabriksfärdiga huselement.

Byggkostnaden uppgick till 24 400 kr och kontant erlades 300 kr, vilket dessutom täckte tomträttsavgäld, lagfart, byggnadslov och brandförsäkring. Stugorna byggdes som självbyggen med delvis färdiga byggelement och Småstugebyrån hade ett centrallager som låg mellan nuvarande Höskrindevägen och Blackensvägen, nära cafeet “Futten”.Caféet byggdes f.ö. 1944.

Det material man behövde för bygget hämtades från detta centrallager mot rekvisition och ingick i paketpriset från SMÅA.

För att komma ifråga för en småstuga skulle man ha flera barn, ordnad ekonomi med en inkomst mellan 3500 och 8000 kr/år samt god vandel. Tomrätten uppläts med ett kontrakt på 60 år med en årlig avgift på ca 200-250 kr, beroende på tomtstorlek. SMÅA:s hustyper betecknades med romerska siffror, varav de i Långbro vanligaste kallades “TYP XIV” (1 vån, mått innanför ytterväggar 9.6 x 7.2 m, dvs ca 70 m2) och “Typ X” (2 vån, mått innanför ytterväggar 6.3 x 7.2 m, ca 85 m2). I huset på 70 m2 fanns en hel eller ibland bara halv källare, med vedeldad tvättgryta, vedeldad bastu och kokseldad panna.

Gator, belysning, vatten och avlopp saknades till en början. Området hade i mitten av 40-talet fortfarande lantlig karaktär, där kor gick och betade.

I samband med den kraftiga exploateringen gjordes en namnutredning 1917, varvid beslöts att för de nya områdena skapa s.k. kategorinamn, varvid dock redan etablerade namn med anknytning till historien eller trakten skulle behållas. Man bestämde att gatorna i Långbro i första hand skulle få namn efter insekter och i andra hand efter termer och redskap för jordbruket. I vårt område kom så småningom den andra kategorin att bli dominerande.

Skrivet av Arne Lönnebring