Loading...
Om oss 2017-04-16T17:09:39+00:00

Långbro Villaförening

Långbro Villaförening är en sammanslutning av villaägare i Långbro, dvs. den del av Älvsjö som ringas in av Älvsjövägen, Sjättenovembervägen/Långsjövägen, Vantörsvägen och Mickelbergsvägen. Området utgör stadsdelen Långbro enligt kommunens definition. Det omfattar ca 1350 villor, huvudsakligen småhus byggda på 40-talet, men har även äldre och nyare bebyggelse. Föreningen bildades i samband med utbyggnaden av området år 1944 och är därmed en av Stockholms äldre villaföreningar.

Vad vi gör

Föreningens syfte är att tillvarata medlemmarnas intressen dels som enskilda villaägare och dels som boende i området.

  • Vi ordnar föredrag och kurser t.ex. i trädbeskärning, energihushållning och liknande ämnen med anknytning till villa och trädgård.

  • Vi följer vad som händer i området för att bevaka medlemmarnas intressen, förmedla information och utgöra remissinstans t.ex. vad gäller trafik och trafiksäkerhet, planfrågor, underhåll av gator och parker, myndighetsbestämmelser mm.

  • Vi sammanställer och distribuerar information till medlemmarna, dels på vår egen webbplats, dels via e-post och tryckta meddelanden.

  • Vi bevakar inbrottsstatistiken i området och arbetar för en säkrare omgivning, där vi bl.a. stödjer grannsamverkan, som är ett viktigt initiativ för att minska inbrottsrisken.

  • Vi bevakar prisutvecklingen på småhus i området.

  • Vi anordnar föreningsmöten och sociala sammankomster av olika slag.

  • Vi verkar för att profilera Långbro som stadsdel och plats att arbeta och bo i.

Antal medlemmar 2016

396

Föreningens Historia

Föreningen bildades i samband med utbyggnaden av området i mitten av 1940-talet och hette fram till 2004 Långdalens Trädgårdsstadsförening. Långdalen var namnet på en av de gårdar som fanns i området i slutet av 1800-talet (se områdeshistoriken) och begreppet “trädgårdsstad” i namnet speglade det uttalade syftet att i området bygga ett grönt och lummigt bostadsområde med möjlighet för varje hushåll att utnyttja sin trädgård för odling både till nytta och till “lyst”. Begreppet utgjorde en motsats till den då vanligare “stenstaden” där bostäderna låg tätt och utan egentlig möjlighet till trädgårdsodling. Eftersom varken Långdalen eller trädgårdsstad numera ger de ursprungliga associationerna bytte föreningen namn år 2004.

Gården Långdalen tillhörde ursprungligen Långbro Gård och lär tidigare även ha kallats Myran och Bäverdalen. Bostället låg intill krogen Långpannan i nuvarande Fruängen och dess ägor omfattade en triangel med basen utmed Långbro sjukhusområde och med spetsen i Skyffelvägen 14. I officiella sammanhang försvann namnet Långdalen någon gång på 30-talet.

Efter ett par inledande möten i nov. 1943 och september 1944 bildades föreningen den 25 oktober 1944 i caféet “Futten” som då låg mellan nuvarande Höskrindevägen och Blackens­vägen. Vid mötet deltog 70 villaägare/villabyggare, varav 48 anslöt sig samma kväll. Man fick hjälp med bl.a. råd från Småstugeägarnas Centralorganisation (som så småningom ombildades till Villaägarnas Riksförening), från Hökmossens Trädgårdsstadsförening och Västberga småstugeförening. Årsavgiften var inledningsvis 5:- kr och inträdesavgiften 1:- kr.

Cafe Futten

Vid starten fanns en rad praktiska frågor att ta hand om. Kommunal sophämtning fanns t.ex. inte och föreningen slöt avtal med ett åkeri om sophämtning. Medlemmarna kunde för en avgift av 15:- kr få sina sopor bortforslade. 1:- kr av denna avgift tillföll föreningen. Redan året därpå höjdes dock avgiften till 21:- kr, fortfarande med 1:- till föreningen.

Föreningen förhandlade också för att få butiker till området, för att förbättra buss­förbindelserna, inrättandet av en centraltvättstuga och många andra liknande frågor. En viktig fråga långt fram på 70-talet var besprutning av medlemmarnas fruktträd. Efter en kortare central utbildning gick funktionärer runt i trädgårdarna och besprutade fruktträden mot skadeinsekter för en måttlig avgift. Föreningen ägde inte mindre än 5 ryggsprutor och under en kortare tid även en motorspruta.

Redan från början arbetade föreningen med en styrelse om 5 personer. Därutöver valdes en rad andra funktionärer, som t.ex. revisorer, materialförvaltare och inte minst en festkommitté. Man arrangerade en rad lokala fester, bl.a. vid midsommar, och föreningen ägde under en tid en portabel dansbana. Symtomatiskt är kanske att festkommittén under vissa tider uppgick till 10 personer, dubbelt så många som i styrelsen.